Femton års nordiska studier av tsunamikatastrofen

2019-12-20

En ny rapport från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet sammanfattar huvudfynden från femton år av publicerade vetenskapliga artiklar och rapporter som berör nordiska tsunamidrabbade.

Jordbävningen i Indiska oceanen annandag jul 2004 med efterföljande flodvågskatastrof betecknas som en av världens svåraste naturkatastrofer i modern tid. Många resenärer från Skandinavien drabbades och naturkatastrofen har blivit föremål för ett flertal vetenskapliga studier, framförallt i Norge och i Sverige. Sammanlagt 850 människor från Sverige, Finland, Norge och Danmark miste livet. Många andra skadades och var hotade till livet.

Unika studier

De nordiska studierna efter flodvågskatastrofen är unika i ett internationellt perspektiv genom möjligheten att undersöka en mycket stor population som exponerades under en begränsad tid, men som kunnat återvända till ett intakt samhälle. En annan unik betingelse är tidsspannet som forskningen omfattat, från tidiga rapporter till de stora sexårsuppföljningarna av samma population. Samarbetet mellan forskare i de nordiska länderna har medfört att likartad metodik har kunnat användas och resultaten har kunnat jämföras.

Några huvudfynd

Denna rapport har identifierat 91 vetenskapliga artiklar och rapporter som berör psykosociala aspekter för nordiska tsunamidrabbade under de femton år som gått sedan händelsen. Studierna har berört många olika områden, från organisatoriska till existentiella perspektiv, och fokuserat på både vuxna och barn.

  • En av de viktigaste slutsatserna från denna litteratur är att en majoritet av de barn och vuxna som överlevde flodvågskatastrofen har återhämtat sig.
  • En annan viktig kunskap är att exponering för en katastrof som är begränsad i tid kan ge upphov till svåra och långvariga psykosociala konsekvenser hos drabbade individer, även om man inte uppvisat tidigare sårbarhet för psykisk ohälsa.
  • Att en nära anhörig omkommer under traumatiska omständigheter ökar risken för psykisk ohälsa.
  • Föräldrarnas hälsa och det sociala sammanhanget har betydelse för hur barn klarar påfrestningar efter exponering för en traumatisk händelse.
  • Det som  sker efter själva katastrofen har en betydelsefull roll för de drabbades återhämtning, inte minst tillgängligheten till ett stöd från det sociala nätverket

Kontrollerade studier avseende effekten av tidiga hjälpande interventioner till drabbade saknas, vilket syns återkommande inom detta kunskapsfält. Mycket skulle vara vunnet om det framgent gick att få en bättre kunskap om vilka insatser som på ett effektivt sätt kan bidra till att förhindra eller lindra den psykiska ohälsa som katastrofer ger upphov till.

Den samlade kunskap som forskningen om flodvågskatastrofen 2004 genererat kan ändå medföra en bättre krisberedskap om något liknande skulle hända igen. Forskningsresultaten visar hur viktigt det är att det finns en medvetenhet om att utsatthet för trauman kan generera behov av stöd och behandling under lång tid och att specifika traumafokuserade stöd- och behandlingsinsatser behöver beaktas.

Bergh Johannesson, K. (2019). Psykosociala konsekvenser av tsunamikatastrofen 2004 ur ett nordiskt perspektiv: En översikt av femton års forskning. Rapport nr 2019:1. Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet: Uppsala, Sverige.

Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri är ett nationellt kunskapscentrum vid Uppsala universitet med uppgift att bland annat samla, fördjupa och sprida kunskaper om traumatisk stress och dess följdverkningar, samt driva och delta i forskningsprojekt som rör kunskapsområdet. www.katastrofpsykiatri.uu.se

Linda Koffmar