Nyheter

Nu kan du, forskare vid medicinska fakulteten, ansöka om medel till forskning om Parkinsons sjukdom och därmed sammanhängande sjukdomar ur Major Gösta Linds Minnesfond. Ansök senast 15 oktober 2019.

Hjärnfonden har fattat beslut om att fördela 90 miljoner kronor som nya bidrag till svensk neuroforskning 2019. Flera forskare vid Uppsala universitet har också fått ett andra år till stöd för sin forskning från Hjärnfonden. Gäller Klas Kullander vid institutionen för neurovetenskap. Övriga mottagare är Stina Syvänen, Lars Lannfelt, Martin Ingelsson, Per Andrén och Åsa Mackenzie.

Nya mottagare av forskningsbidrag 2019 vid vår institution är Anna Punga, Christian Benedict, Finn Hallböök och Jonathan Cedernaes. Varma gratulationer till dessa och övriga mottagare vid universitetet: Anna Erlandsson, Niklas Dahl, Jan Dumanski, Tomas Furmark, Jens Carlsson och Joakim Bergström. Tvåårsbidrag har dessutom tilldelats Malin Lagerström, Ted Ebendal och Helgi Schiöth.

Anna Rostedt Punga forskargruppledare för Neuromuskulära synapsen och myasthenia gravis, Klinisk neurofysiologi, har glädjande fått medel från stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare för sitt forskningsprojekt "Nytt mikroteknologiskt cellmodellsystem för att studera neurologiska sjukdomar". 

Hallå där… Camilla Ekwall, universitetsadjunkt vid Fysioterapeutprogrammet, som nominerats till Sveriges medicinska fakulteters Internationaliseringspris 2019.

På Akademiska sjukhuset arbetar man med psykiska sjukdomar på många olika sätt, men ett sätt som visat goda resultat är en metod där man skapar elektriska fält i hjärnbarken. Robert Boden, forskningsgrupp psykiatri vid Inst för neurovetenskap, deltar i SVT nyheters inslag "Här skickas el in i hjärnan – för att behandla depression"

Lördagen den 23 mars har du chans att göra en insats. Välkommen att följa med på en välgörenhetspromenad till förmån för hjärnforskning. Intäkterna går oavkortat till forskning.

Varmt välkommen till Märta Nasvelldagen! En dag med fokus på psykiatrins utmaningar, att förstå, förebygga och behandla psykisk sjukdom samt med möjlighet till frågor och diskussion. Årets tema är Ångest - från hjärnavbildning till behandling. Vi informerar även om verksamheten i Psykiatrins hus samt Brukarorganisationernas arbete. I pausen sjunger kören Cikada under ledning av Ingela Linde och Café Kannan har öppet hela eftermiddagen.

Den 23 mars har du chans att göra en insats - häng med på Uppsalas mest angelägna promenad. Genom att bidra med 50 kr eller valfritt högre belopp, möjliggör du att forskningen om hjärnan drivs framåt.

Med stor glädje meddelas att Bissen Brainwalk ger 500 000 i förmån för forskning om hjärnan till forskarna Joachim Burman och Klas Kullander vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Psykolog Jonas Persson har vunnit pris för bästa presentation av forskningsresultat på den Europeiska konferensen för hjärnstimulering i Lyon. 

Motion och nyttig kost i all ära, bra sömn är minst lika viktigt för hälsan. I sin nya bok Sömn, Sömn, Sömn delar sömnforskaren Christian Benedict med sig av spännande fakta och kloka tips. Vi lottar ut tre exemplar av boken som hjälper dig till ett smartare och lyckligare liv!

Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.

Why do some people comfortably walk between skyscrapers on a high-wire or raft the Niagara Falls in a wooden barrel whereas others freeze on the mere thought of climbing off escalators in a shopping mall? In a new study, scientists have found that a certain type of cells in the hippocampus play a key role.

Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kollegor upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.

Schizofrenidagen hölls i Aula Medica på Karolinska Institutet i slutet av maj. Patienter, anhöriga, vårdpersonal, forskare och allmänhet syntes bland de cirka 500 åskådarna. Syftet med dagen var med hjälp av föreläsningar om ”bakomliggande riskfaktorer för utveckling av Schizofreni”, ”behandlingar”, ”hur hjärnan är uppbyggd” och ”presentationer ur syskonoch patientperspektiv”, att öka kunskaperna om schizofreni och andra psykossjukdomar.

Why does a wild rabbit flee when a person approaches it, but a domestic rabbit sticks around for a treat? A new study finds that domestication may have triggered changes in the brains of these-and perhaps other-animals that have helped them adapt to their new, human-dominated environment.

Hjärnfonden har beslutat att dela ut mer än 74 miljoner kronor till svensk neuroforskning år 2018 varav 12 miljoner kronor gick till Uppsala universitet. Av 284 ansökningar om forskningsbidrag kunde 110 beviljas.

Regionstyrelsen delar årligen ut forskningspris för patientnära forskning. Tre priser á 10 000 kronor delas ut för insatser inom klinisk forskning som bidragit till betydelsefulla förbättringar i hälso- och sjukvården. I veckan utsågs pristagarna för 2017 forskningspris. En av dom är glädjande Gerd Holmström, professor och barnögonläkare i oftalmiatrik, som får priset för sin forskning som är inriktad på syn- och ögonfunktion hos för tidigt födda barn.

Prof Lars Hillered har blivit utvald av presidiet för Euroacademia Multidiciplinaria Neurotraumatologica (EMN) att presentera årets “Klaus von Wild Honorary Lecture” vid “The 23^rd Annual EMN Congress” i Pecs, Hungern, 8-10 maj, 2018, med titeln “Translational Research on Traumatic Brain Injury – a 30-year Perspective”.

Sömn påverkar funktioner som inlärning och förmågan att hantera stress. Solljus och fysisk aktivitet under dagen hjälper oss att sova bättre. Det berättade Christian Benedict, forskare på Uppsala universitet, när han presenterade sin forskning vid ett seminarium på AFA Försäkring.

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.