Information meeting at Dept. Neuroscience

Everybody Dept. of Neuroscience staff and researchers are invited to an information meeting 

  • SciLife Lab – National infrastructure” - Aristidis Moustakas, SciLif Lab
  • "Zebrafish Neural Networks" - Henrik Boije, Ragnar Söderbergforskare
  • Current information from the Head of Department  - Finn Hallböök
  • Presentations of the committees at the Department of Neuroscience

The meeting will be held in English and fika will be provided.

Thursday 14 December between 13.00 – 15.00 in B41, BMC.

Welcome!

Finn Hallböök

Recent theses

Georgios Makris, Psykiatry, 7 Dec 2017, kl 13.00

Susanna Tuvemo Johnson, Physioterapy, 11 Jan 2018, kl 13.00

Do you want to research at the Department of Neuroscience?

Our groups of researcher are continuously loooking for new collaborative partners, post-doctoral fellows, Ph.D. students and project students. We are able to offer a range of different projects that can be tailored to your interests. Read more about our groups of researchers and contact our group leaders.

Read more about our recruitment here.

 

Krishantering och krisstöd

Information att läsa om krishantering:

Tips till drabbade - bemästring av allvarliga händelser

Modernt krisstöd

Krisstöd vid allvarlig händelse

Klicka här för att hitta mer information eller kontakta oss gärna på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, KcKP.

Publications

Read about the Dept. of Neuroscience latest publications

Ny studie ger ökad förståelse för pulsåderbråcksblödning

2017-01-16

Pulsåderbråcksblödning i hjärnan är en allvarlig stroke som drabbar yngre människor, medelåldern är bara 55 år och många har jobb och barn boendes hemma. Ungefär hälften av patienterna klarar sig inte, men med hjälp av moderna neurokirurgiska behandlingar, har de som överlever goda förutsättningar att leva ett fullångt liv. Att överleva en pulsåderbråcksblödningen kan dock innebära att man ställs inför olika typer av utmaningar. Syftet med projektet är att undersöka de utmaningar som patienter med pulsåderbråcksblödning och deras närstående ställs inför efter utskrivning från sjukhuset.

Forskningsprojektet presenteras av Svante Wallmark, doktorand vid neurokirurgi, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Svante Wallmark berättar;

- forskningen visar att spasticitet, en rörelserubbning som gör att det kan vara svårt att böja och sträcka i leder, är lika vanligt bland patienter som haft pulsåderbråcksblödning som efter vanlig stroke. Tidigare har det inte funnits några bra studier på förekomsten av spasticitet efter pulsåderbråcksblödning, och det här resultatet kommer förhoppningsvis ge en ökad förståelse för de fysiska problem som patienterna ofta drabbas av och att de som drabbas av spasticitet i större utsträckning får behandling.

En viktig utmaning som många patienter ställs inför är att återgå i arbete. Med hjälp av ett kognitivt test undersöktes möjligheten att tidigt förutsäga vilka som kommer att ha svårt att senare återgå i arbete. Förhoppningen är att det kognitiva testet kommer kunna användas för att ge stöd till de patienter som skulle vara hjälpta av arbetsinriktad rehabilitering.

Efter att man kommit hem från sjukhuset är det viktigt att man har ett uppföljande besök av läkare, antingen på sjukhuset eller på vårdcentralen. Det här projektet visade att de flesta patienterna får ett uppföljande besök, men tyvärr inte alla. När vi tittade närmare på vilka det var som inte hade fått ett uppföljande besök, så visade det sig att de som inte haft uppföljande besök var de som hade klarat sig sämst. Tydligen finns det ett behov av rutinmässig uppföljning av samtliga patienter efter pulsåderbråcksblödning, och studien kan komma att ändra de rutiner som används efter utskrivning från sjukhuset. Kanske kommer vårdcentralen att ha en större roll i uppföljningen av patienterna.

Hjärntrötthet är något som många patienter besväras av men som det inte finns någon behandling mot. Vad hjärntrötthet är för något har vi tidigare inte vetat. Men kanske är uppmärksamhetsstörning en viktig komponent i den hjärntrötthet som patienterna ofta beskriver. Med hjälp av ett uppmärksamhetstest undersöktes om patienterna har uppmärksamhetsstörning. Vi blev förvånade när det visade sig att uppmärksamhetsstörning tycks vara väldigt vanligt. Det här är ett pionjärarbete och studien publicerades i en högt rankad tidskrift, och en uppföljande studie för att tydligare kartlägga uppmärksamhetsstörning efter pulsåderbråcksblödning har redan dragits igång. Det ser nu ut som att vi forskare äntligen är hjärntröttheten på spåren, och den publicerade studien kan komma att vara den avgörande pusselbiten för att vi framöver ska kunna ge medicinsk behandling till de patienter som lider av hjärntrötthet, avslutar Svante Wallmark.

För mer information, kontakta Svante Wallmark, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Mailadress: svante.wallmark@neuro.uu.se. Mobiltelefon: 073-753 67 09.