Rekommenderade bedömningsinstrument för posttraumatisk stress

Bedömning av posttraumatisk stress bör göras av kliniker med kompetens i psykotraumatologi samt differentialdiagnostisk kompetens. Diagnos ska ställas med hjälp utvärderade och evidensbaserade instrument i kombination med klinisk bedömning.

På denna sida rekommenderar vi ett antal instrument på svenska och som är gratis att använda. Dessa finns tillgängliga via Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. En del instrument har utvecklats i Sverige och andra översatts.

Innehåll:

För bedömning av A-kriteriet/händelsekriteriet.

I forskning och klinisk bedömning kan det ibland vara användbart att komplettera muntlig anamnes med en händelsescreening för att på ett icke-konfrontativt sätt undersöka förekomst av traumatiska upplevelser.

Life event checklist (LEC-5)

Listar 17 olika händelser som motsvarar A-kriteriet. Varje händelse har fem svarsalternativ: ”hände mig”, ”bevittnade det”, ”fick veta att det hänt en anhörig eller vän”, ”del av mitt jobb”, ”osäker” och ”gäller inte mig”. 

Linköping Youth Life Event Scale (LYLES)

Listar 23 potentiellt traumatiska eller stressfyllda situationer, varav 18 icke-interpersonella händelser, 13 interpersonella händelser och 10 mer långvariga händelser.

Strukturerad klinisk intervju

Diagnos bör ställas med hjälp av strukturerad klinisk intervju. I okomplicerade fall och med gedigen klinisk erfarenhet kan MINI användas som underlag. Optimalt rekommenderas dock Clinican Administrerd PTSD scale (CAPS). Denna finns i version för DSM-IV och DSM-5. Intervjun undersöker respektive symtom avseende intensitet och frekvens. Skall användas av personal med utbildning i CAPS. 2017 kommer KCKP ge en webbutbildning i CAPS.

Screeningskalor:

Posttraumatisk stress vuxna

Posttraumatic checklist-civilian (PCL-IV)

Självskattningsskala som matchar DSM-IV kriterier för PTSD. 17 items besvaras utifrån hur mycket de besvärat respondenten den senaste månaden (inte alls- i högsta grad).  Studier på svenska tsunami-överlevare rekommenderar en cut-off på >40 använts vilket visat god diskriminativ förmåga (.94) och god sensitivitet (1.0) och specifitet (0.87).  

Impact of Event Scale- Revised (IES-R)

Symtomscreeningsskala som mäter i vilken grad respondenten besvärats av posttraumatiska stressreaktioner de senaste 7 dagarna. 22 items besvaras från inte alls till väldigt mycket. Bör ej användas som ensamt diagnostiskt instrument på basis av totalpoäng över/under gränsvärde.  När gränsvärdet för PTSD angetts till > 30 poäng har formuläret god sensitivitet (.8 – 1.0) och specifitet (.75 - .93).

Rekommendationen är att IES-R används som screeninginstrument och följs upp med andra bedömningsmetoder.

PCL-5 DSM-5 OBS! Ännu ej utvärderat på svenska. Kodnyckel saknas!

Självskattningsskala som matchar DSM-5 kriterier för PTSD: 20 items besvaras utifrån hur mycket de besvärats respondenten den senaste månaden. Preliminära data internationellt rekommenderar en cut-off på 33 poäng. Svenska normer finns ännu bara på pilotnivå men visar preliminärt på cut-off på 22 poängen. Formuläret bör alltså i skrivande stund tolkas med försiktighet.

Posttraumatisk stress Barn

Bedömning av barn med traumarelaterade besvär ställer ytterligare krav på noggrannhet hos bedömaren och kliniskt omdöme bör alltid beaktas. Gratis och översatt till svenska finns ett fåtal instrument, som dock inte är utprövade i en svensk population. De visar dock goda psykometriska egenskaper i internationella studier.

CRIES

Screeningformulär avsett att mäta effekterna av krig, katastrofer och trauma på barn.13 frågor om symtom på posttraumatiskt stressyndrom enligt kriterierna i DSM-IV besvaras utifrån fyra-gradig Likertskala kring hur ofta symtomet upplevts de senaste sju dagarna (aldrig – ofta).

CPSS

Komplicerade sorgereaktioner vuxna

För att bedöma förekomsten av komplicerade sorgereaktioner rekommenderas nedanstående instrument

Prolonged Grief disorder-13 (PG-13)

Matchar de föreslagna kriterierna för komplicerad sorgereaktion utifrån Prigerson et al. Bedömning sker genom en diagnostisk algoritm.

Inventory of Complicated Grief

Avser mäta symtom på komplicerad sorg avseende intensitet. Xx items rankas på en skala från xx till xx.  

Dissociation

DES

Aktuella händelser

Filip Arnberg, psykolog och programdirektör vid Kckp, kommer medverka i symposiet "Katastrofmedicin - sjukvård när det verkligen gäller", arrangerat av Läkartidningen, 25 oktober 2017

Under de senaste åren har allvarliga händelser både internationellt men också nationellt ställt nya och stora krav på bland annat sjukvård. Hur fungerar sjukvård i dessa situationer? Vilka är problemen och kraven?  Vilken kunskap, erfarenhet och förberedelse behövs för att hantera dem och hur kan sjukvården förbereda sig? Hur bra rustat är Sverige? Klicka här för info om anmälan samt program

Du som söker information om psykosociala aspekter av allvarliga händelser hittar information till både drabbade och personal på vår webbsida. Se längre ned i spalten eller under råd och behandling i vänsterspalten. Vi förmedlar kunskap till organisationer, allmänhet och media. Har du ytterligare frågor, kontakta oss per mail eller telefon.

Klicka här för att läsa artikeln om hur du pratar med ditt barn om döden "Prästen och psykologen – så pratar du med ditt barn om döden". Kerstin Bergh Johannesson, psykolog och forskare vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och prästen Olof Roos blir intervjuade av Östersundsposten. 

Kontakt

Postadress:

Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Akademiska sjukhuset
Ing 10, vån 3
751 85  Uppsala

Besöksadress:

Akademiska sjukhuset
Ing 10, vån 3
Telefon: 018-611 88 16 (tisdagar till administratör)
E-post: katastrofpsykiatri@neuro.uu.se

Krishantering och krisstöd

Information att läsa om krishantering:

Tips till drabbade - bemästring av allvarliga händelser

Modernt krisstöd

Krisstöd vid allvarlig händelse

Klicka här för att hitta mer information eller kontakta oss gärna på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, KcKP.

PTSD Coach

PTSD Coach är en smartphone-applikation som innehåller information om posttraumatiska stressreaktioner, stöd för symptomhantering samt information om vart man kan vända sig för hjälp med sina besvär.

Vill du veta mer och delta i en studie, klicka här.