Se samtliga publikationer

Beteendeneuroendokrinologi

Inom en och samma art skiljer sig ofta individer kraftigt åt i såväl beteende som fysiologiska funktioner. I vissa fall är ett speciellt beteende optimalt för att lösa ett specifikt problem men ofta kan flera olika beteenden användas för att lösa samma problem.

I en hotfull situation väljer vissa individer en aktiv strategi – de försöker fly, gömma sig eller slåss. Andra däremot svarar på samma hot med passivitet. Dessa diametralt skilda beteendemönster avspeglar sig också i de fysiologiska funktionerna. En individ som svarar på hot med ett aktivt beteende uppvisar ofta höga blodkoncentrationer av adrenalin men relativt låga nivåer av andra stresshormoner som glukokortikoider (kortisol). Förhållandet är det omvända hos de som svarar på hot med passivitet.Den här typen av konsekventa beteendeskillnader, som hos människa benämns personlighet, har påvisats hos många olika ryggradsdjur, alltifrån fiskar till däggdjur.

Vi är intresserade av hur ”personlighetstyper” utvecklas. Hur samverkar miljö och ärftliga faktorer? Hur och genom vilka mekanismer påverkar miljön, särskilt den sociala miljön, beteende och fysiologiska funktioner hos djur med olika genetisk bakgrund? Finns det en koppling mellan ”personlighetstyp” och val av livshistoriestrategi, t ex migration, tidpunkt för könsmognad?

I vår forskning använder vi oss uteslutande av fisk. För närvarande arbetar vi med zebrafisk (Danio rerio), regnbåge (Oncorhynchus mykiss), lax (Salmo salar), storspigg (Gasterosteus aculeatus), havsabborre (Dicentrarchus labrax) och havsbraxen (Sparus aurata).

Forskningen utförs i nära samarbete med ett stort antal andra forskargrupper inom Europa och USA.