Vill du forska hos oss?

Våra forskargrupper söker kontinuerligt efter samarbetspartners, post doktorer, doktorander samt examensarbetare. När det gäller examensarbetare har vi flera olika projekt som kan skräddarsys till Dina intressen. Läs mer om våra forskargrupper och kontakta berörd forskargruppsledare.

Läs mer om vår rekrytering här.

Uppsala Psykiatrisk Provsamling (UPP)

Uppsala Psykiatriska Provsamling (UPP) är material där patienter har tillfrågas om de vill delta i undersökning av biologiska faktorers roll för psykisk sjukdom.

Vi vänder oss till alla som är patienter inom Psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset.

De flesta patienter upplever kroppsliga symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, och förändrade kroppsliga funktioner som störd tarmfunktion, sömn- och aptitstörningar som en del av sin psykiska sjukdom. Dessutom beskriver många patienter ökad infektionskänslighet. Det finns idag inga blodprover som kan användas för psykiatrisk diagnostik. Ny kunskap om samband mellan kroppsliga förändringar och psykiska symtom börjar komma. T.ex. har studier visat samband mellan psykisk sjukdom och immunförsvarets funktion och med hormonnivåer. Det verkar som om vissa infektioner, t.o.m. i tarmen, kan påverka immunsystemet och ge påverkan på psyket. Det finns ärftliga egenskaper, så kallade gener, som påverkar människors sätt att reagera på stress. Dessutom kan miljöfaktorer, till exempel svåra livshändelser påverka vilka gener som är aktiva, så kallad epigenetik. Det krävs biologiska prover från många patienter för att kunna undersöka komplexa samband mellan biologiska förändringar och psykiska symtom.

Om en patient väljer att delta i studien kan den vara med i en eller flera undersökningar.

Deltagande är frivilligt, och den kan när som helst avbryta deltagande utan att behöva motivera detta. Deltagande påverkar det inte den fortsatta vård.

Biologiska prover

  • Dels kan patienter välja att lämna blodprov för analys av hormoner, av förändringar i immunsystemet och av gener. Blodproven tas av sjuksköterska på mottagningen eller avdelningen där Patienter vårdas eller på Akademiska sjukhusets centrala blodprovstagning.
  • Dessutom kan patienter få lämna saliv, genom att tugga på en bomullstuss upprepade gånger under ett dygn för att följa hormonnivåer under 24 timmar. Provtagningen görs under en vanlig dag.
  • Om en patient har mycket svåra symtom kan den även bli tillfrågad om att göra ett så kallat ryggmärgsvätskeprov, vilket görs på sjukhuset. Vi är särskild intresserad av att ta prover under perioder med svåra symptom.
  • Patienter även bli tillfrågad om att lämna upprepade prover. Vi är intresserade av hur behandlingen påverkar kroppen, både vad gäller deras effekt och deras biverkningar.

Fördjupad klinisk undersökning

Utöver vanlig klinisk bedömning kommer patienter att tillfrågas om att fylla i frågeformulär om sömnvanor, personlighet, livshändelser trauma och om självskadande beteende. Att fylla i dessa tar ca 30 minuter, Flera läkemedel inom psykiatrin påverkar ämnesomsättningen varför Patienter också tillfrågas om en fördjupad kroppslig undersökning med bland annat vägning och mätning och EKG, vilken tar ca 15 minuter. Detta görs på mottagningen eller avdelningen.

Exempel på frågeställningar som kan rymmas inom projektet är:

• Finns det en relation mellan psykiatriska symptom och mängd av specificerade nyligen identifierade hormoner?

• Relaterar aktivitet i kroppens immunförsvar med psykiatriska och kroppsliga symptom (t.ex. över/undervikt, och puls och blodtryck)?

• Hur förändras hormoner och kroppens immunförsvar över tid och under en behandling och i relation till förändring av symtom?

• Kan mängden hormoner och aktiviteten i kroppens immunförsvar användas för att förutsäga behandlingssvar?

• Är störningar i dygnsrytmen kopplad till inflammatoriska eller metaboliska förändringar?

• Finns någon relation mellan personlighetsdrag (som ängslighet eller aggressivitet) och hormoner eller kroppens immunförsvar?

• Går det att påvisa antikroppar mot nervsystemet vid psykisk sjukdom?

• Går det att påvisa ärftliga faktorer d.v.s. gener eller genuttryck som relaterar till specifika psykiska symtom?

• Går det att hitta gemensamma respektive åtskiljande biologiska parametrar för att skilja diagnostiska tillstånd med liknande symtom från varandra?

• Går det att förfina diagnostiken med kunskap om biologiska skillnader.

 Etiska forskningsprinciper

Denna studie har godkänts av Etiksprövningsnämnden i Uppsala. Personuppgifter kommer inte att användas kommersiella eller i ovetenskapliga syften. Resultaten från undersökningarna behandlas under sekretess, och ingen utomstående kommer att veta att en individ deltagit eller kunna se hur just den svarade. Svaren kommer att sammanställas statistiskt i avidentifierad form, och presenteras så att enskilda personers svar inte kan spåras.

 

 

Kontakt

Projektledare:

Janet Cunningham, forskare, docent

e-mail: janet.cunningham@neuro.uu.se

Nyheter

Melatonin Immunoreactivity in Malignant Small Intestinal Neuroendocrine Tumours, pubicerad i PLOS ONE
Fanny Söderquist1, Eva Tiensuu Janson2, Annica J. Rasmusson3, Abir Ali2,
Mats Stridsberg4, Janet L. Cunningham1*

Klicka här för att läsa mer om Melatoninom? – höga nivåer av melatonin i neuroendokrina neuroendokrina tumörer i tarmen

"Salivary Melatonin in Relation to Depressive Symptom Severity in Young Adults" publicerad i PLOS ONE

Isak Sundberg1, Mia Ramklint1, Mats Stridsberg2, Fotios C. Papadopoulos1, Lisa Ekselius1, Janet L. Cunningham1*1 Department of Neuroscience, Psychiatry, Uppsala University, Uppsala, Sweden, 2 Departm