Epigenetik, fetma och psykisk hälsa

Vi har utfört flera epigenetiska studier kring fetma, ålder och sambandet mellan epigenetik och genetisk polimorfism (Almén et al., Genomics. 2012 Mar;99(3):132-7, Zheleznyakova et al., Eur J Hum Genet. 2013, Almén et al., Gene. 2014 Sep 10;548(1):61-7). Nyligen i opublicerade resultat har vi hittat mycket spännande epigenetiska markörer som är associerade med psykisk hälsa hos unga. Vi gör nu ett antal nya studier på molekylära mekanismerna kring psykisk hälsa i både våra egna och andras kohorter med tanke på betydelsen för epigenetiska förändringar.

Stora framsteg har gjorts inom fetmaforskningen och det är ett snabbt växande intresse från den akademiska världen såväl som den industriella.  Under 1980-talet (1981-1990) fanns det ca 16 000 publikationer fokuserade på fetma (Bouchard, Int J Obes., 2008), medan det under det senaste året publicerades 20 000 artiklar om fetma. Tvillingstudier att visat att det föreligger en stark genetisk komponent till fetma. Många av fetmagenerna är uttryckta i hypotalamus  och en av de tidigast upptäckta generna, med en stark genetisk koppling till human fetma, var MC4-receptorn (MC4R). Genome-wide association (GWAS) studier har förändrat vår kunskap om vilka gener som är mest betydelsefulla för fetma. Den första genen som starkt kunde kopplas till fetma var FTO genen (Frayling et al,. Science, 2007). FTO-genen är uttryckt  i många vävnader i kroppen men vi har påvisat att den är högt uttryckt i födointagsregioner (Fredriksson et al., Endocrinology 2008). De molekylära mekanismerna av hur genvarianter av FTO kan orsaka fetma är fortfarande okända. Metaanalyser av flera GWAS och andra associationsstudier involverande 25 000 individer, visade på association med 14 kända fetmarisk loci, medan ytterligare 18 nya loci var associerade med BMI (Speliatos et al., Nature Genetics, 2010). Vi använder oss av genotypning såväl som SOLiD sekvensering (i samarbete med prof. Ulf Gyllensten) för storskalig resekvensering av hela genomsegment från både överviktiga och smala individer (Almen et al., Int J Obes, 2012). Vi jobbar med flera kohorter, en från överviktiga barn på Rikscentrum för Barnobesitas, Karolinska universitetssjukhuset. Centret tar emot patienter med allvarlig fetma från hela landet. Mätningar av insulinkänslighet (HOMA), blodlipider och andra relevanta analyser är tillgängliga från alla individer. Centret har även tillväxtdiagram från födsel och familjehistoria av övervikt, typ-2 diabetes och kardiovaskulära sjukdomar för att nämna några parametrar. Centret utför kliniska utvärderingar inklusive utvärdering från psykolog, dietist och fysisk terapeut, med allt infört i Boris (Barn Obesitas Register i Sverige) under tillsyn från dess grundare professor Claude Marcus. Vi jobbar också med en stor kohort barn från Grekland som har undersökts för ett stort antal fenotyper, både för biokemiska och fysiska parametrar, i samarbete med Dr. Yannis Manios. Vi har även ett samarbete med ULSAM och PIVUS kohorterna (prof. Lars Lind) skapade i Uppsala. Tillgänglig data från PIVUS och ULSAM tillät oss, i jämförelse med tidigare studier, att undersöka BMI skillnader i äldre åldrar och även belysa att miljö kan spela en grundläggande roll i det genetiska bidraget till ökat BMI och förståelsen för skillnaderna mellan fetma hos barn och i vuxen ålder. Den tredje barnkohorten samlas här i Uppsala och ämnar undersöka mekanismerna och riskfaktorerna för bakomliggande mental ohälsa hos ungdomar, där vi fokuserar på den mentala ohälsan som påverkar/förutsäger födointagsbeteende, både i termer av fetma och anorexi samt andra ätstörningar.   

Kontakt

Gruppledare:

Prof. Helgi Schiöth

e-mail: helgi.schioth@neuro.uu.se

Kontakt

Christian Benedict

Christian Benedict, forskare, docent

e-mail: christian.benedict@neuro.uu.se

Twitter: https://twitter.com/christi17855128

Facebook: Sleep science (public group)