Se samtliga publikationer

Mitt svar 2001-10-13

Svar på Susanna Ehdins ebrev från 01-10-09

Nedanstående brev skickades till Susanna Ehdin 01-10-13 som svar på hennes försök till försvar av sina överdrivna och farliga påståenden (på hennes websida http://www.ehdin.com/old_info.html#larhammar, dock raderades det från hennes websida strax efter att jag skrivit nedanstående svar).

 

Hej igen Susanna!

Jag noterar att du inte velat återge hela mitt förra brev till dig eller ens länka till min websida. Återigen visar detta att du undanhåller information för dina läsare. Jag hoppas att du är ärlig nog att publicera hela mitt svar på din hemsida den här gången eller åtminstone länka till det på min egen hemsida: http://www.bmc.uu.se/~danl/tillehdin2.html. Eftersom vi i Vetenskap & Folkbildning önskar total öppenhet och tillgänglighet angående vår debatt med dig så bad vi dig tidigare om tillstånd att på vår hemsida http://www.physto.se/~vetfolk/ehdin/ få återge dina svar på vår kritik i Näringsforskning och Läkartidningen. Du nekade oss detta och du refererar på din hemsida endast till ett av de fyra kritiska inlägg vi publicerat.

Det är också högst anmärkningsvärt att ditt långa försök att besvara min kritik inte innehåller en enda konkret referens till någon vetenskaplig artikel. Det är således svårt och ibland omöjligt att kontrollera dina påståenden och slutsatser.

Här följer några kommentarer till ditt försvar av respektive påstående.

• "Att förkylningar, infektioner och influensa orsakas av bakterier eller virus är en myt. Den egentliga orsaken är näringsbrister i kroppen, vilket i sin tur gör det möjligt för bakterier och virus att komma in och få fäste i vår varma, fina kropp."

Du svarar med en metafor där du liknar människan vid ett cementgolv. Denna analogi är vetenskapligt absurd och eftersom den dessutom saknar varje uns av poetisk skönhet förefaller den fullkomligt meningslös. En människa kan alltid löpa risk att smittas av vissa mikroorganismer oavsett hur god hennes energibalans är. Faktorer som dos (mängden viruspartiklar eller bakterier) och personens genvarianter är oerhört betydelsefulla, exempelvis för influensavirus, HIV, sjukdomsframkallande kolibakterier, m fl. Dåligt allmäntillstånd bidrar naturligtvis också, men att påstå att det skulle vara en myt att infektioner orsakas av bakterier eller virus är ren lögn eftersom det motsägs av kopiösa mängder noggranna vetenskapliga studier, inte minst av din förebild Louis Pasteur. Han gjorde många fantastiska upptäckter - och han var definitivt inte en förespråkare för övertolkningar eller vilseledande information. Med ditt påstående att bakteriers sjukdomsalstrande förmåga skulle vara en myt uttrycker du en uppfattning som var utbredd före Pasteur. Det är också märkligt att du anser att Pasteur i ett av sina uttalanden syftade på antibiotika - dessa fantastiska läkemedel, ofta betraktade som ett av mänsklighetens största framsteg, började användas först på 1930-talet. I vid mening kan man möjligen betrakta Paul Ehrlichs salvarsan mot syfilis som ett antibiotikum, men även detta medel började användas långt efter Pasteurs död.

Det är bra att du äntligen erkänner att den som drabbas av en allvarlig infektion bör söka läkarhjälp.

• "Ett starkt qi är skyddande, det ger ett starkt immunförsvar och man blir inte ens mottaglig för virus- och bakterieinfektioner."

Du försöker försvara detta påstående med ett resonemang om energimeridianer, men huruvida dessa överhuvud taget existerar är inte vetenskapligt bekräftat, ej heller att medicinsk qigong är ett "kraftfullt sätt att påverka energiflödet och öka energinivån i kroppen", annat än som symbolisk beskrivning. Gymnastik kan förvisso öka blodcirkulationen men leder naturligtvis till att kroppens energi förbränns, inte att den ökar. Förbättrad lungfunktion genom gymnastik eller qigong för 31 astmatiker är inte samma sak som att bli fullständigt resistent mot virus och bakterier. Din övertolkning är livsfarlig för den som tror på den. Du angav ingen referens till denna minimala studie så det har inte varit möjligt att kontrollera dess värde.

Du kallar återigen de kemiska ämnen som avges från en mänsklig kropp och de små elektriska fält som cellernas aktivitet ger upphov till för ett "energihölje". I din första bok skrev du (sid 57-58) att denna barriär skyddar mot "ovälkommen energi" och dessutom mot "energiläckage" när vissa människor, de s k energivampyrerna, "suger ut vår energi" eftersom de "inte lärt sig att alstra sig egen utan lever av andra människors känslor och energi". Detta kan enligt dig förhindras om man sätter upp ett "tänkt" skydd om man tvingas umgås med sådana människor. Jag uppskattar komiken i denna skröna till metafor, du måste haft kul när du hittade på den.

• [Råd riktat till kvinnor med hårda klumpar i brösten:] "genom att byta till essentiellt fett, till exempel kallpressad olivolja kan brösten bli mjuka igen efter ett år".

Vi påpekade i vår artikel i Läkartidningen (http://www.physto.se/~vetfolk/ehdin/lakar1.html) att klumpar i brösten kan vara tecken på allvarlig sjukdom som kräver läkarundersökning och att de inte bör behandlas med diet under ett helt år. Nu skriver du att ditt råd gäller endast om "klumparna" förorsakats av "en felaktig fettkonsumtion". Men för det första fanns inte denna reservation med i din ursprungliga kostrekommendation, för det andra är det svårt att veta vad klumparna orsakats av, och för det tredje finns inga data som tyder på att särskild kost skulle hjälpa vid fibrocystisk bröstsjukdom som är den vanligast orsaken till "hårda klumpar". En omfattande genomgång av den vetenskapliga litteraturen publicerades ifjol av Neilann K. Horner och Johanna W. Lampe i USA i Journal of the American Dietetic Association (Vol 100, 1368-80, 2000) (Abstract). De drog slutsatsen att inga pålitliga data finns som tyder på att fibrocystisk bröstsjukdom kan påverkas med diet och att kostexperter bör informera om detta. Märkligt nog fortsätter du t o m att rekommendera kallpressad linfröolja trots att denna innehåller även omega-6-fettsyra vilken enligt en djurstudie kan bidra till tumörväxt (Bagga et al., J. Natl. Cancer Inst. 89, 1123-31, 1997).

Du skrev att en undersökning vid Karolinska institutet visat att enkelomättat fett (rapsolja) minskar risken för bröstcancer med 45 procent. Du redovisade inte referensen, men jag förmodar att du menar studien av Wolk och medarbetare som publicerades i Archives of Internal Medicine (Vol 158, 41-5, 1998). Notera dock den väsentliga skillnaden att denna studie undersökte samband mellan kost och uppkomst av bröstcancer, den gällde således varken fibrocystisk bröstsjukdom eller kost som behandling vid redan diagnostiserad sjukdom. Dina övertolkningar och förhastade slutsatser leder således till stora risker för den som följer dina råd.

Tillägg 2008-02-23: Idag blev jag varse att Sanna Ehdin på sin webbsida med rubriken "Kritik" korrigerat ett av sina många potentiellt farliga tidigare uttalanden. Det framgår inte när denna webbsida med korrigeringen publicerades. (Tillägg 2011-09-04: Idag upptäckte jag att Sanna Ehdin bytt ut den sida som jag länkade till mot sin vinjettsida. Hon har tillämpat detta knep förut för att göra det svårt eller omöjligt att kunna se hennes inlägg.)

Korrigeringen som fanns under en tid på hennes webbsida gällde följande:

I en tidiningsintervju med Sanna Ehdin, godkänd av henne själv, framförde hon rådet (riktat till kvinnor som har problem med att brösten känns som hårda klumpar) att "genom att byta till essentiellt fett, till exempel kallpressad olivolja kan brösten bli mjuka igen efter ett år". Intervjun gjordes av journalisten V. Toikkanen och publicerades i tidningen "Fit & Fun" nr 3, sid 28-31, 2000. I en artikel i Läkartidningen 97, sid 4755-4758, 2000 påpekade vi (Terry, Lindblad och Larhammar) att detta är ett riskabelt råd eftersom symtomet kan bero på andra och farligare orsaker. På sin webbsida bekräftar nu Ehdin att hon framfört rådet även på föreläsningar (hon kommenterar däremot inte den källa vi citerade) men tillägger dessbättre: "Givetvis ska man uppsöka läkare om man upptäcker minsta knöl i brösten".

Däremot vidhåller hon anmärkningsvärt nog att kroppens näringsstatus "avgör" mottagligheten för virus och bakterier. Hon ignorerar därvid betydelsen av flera andra viktiga faktorer såsom människans mottagarstrukturer ("receptorer") för bakterier och virus som kan variera mellan individer, andra sjukdomar som nedsätter immunförsvaret, och dosen av smittämnet. För den människa som helt saknar de receptorer som en viss bakterie eller ett visst virus använder för att kunna infektera spelar naturligtvis inte näringsstatus någon roll.

• "Gravida och ammande kvinnor bör äta mer fet fisk"

Det är bra att du nu håller med om Livsmedelsverkets rekommendationer att intaget av viss östersjöfisk bör begränsas eftersom den innehåller miljögifter. Synd bara att du inte hade med denna reservation när du i Vi Föräldrar rådde gravida och ammande att äta mer fet fisk.

• "Ge aldrig barn mat som lagats eller värmts i mikrovågsugn eftersom det skadar näringsämnena så att kroppen inte kan använda dem."

Du hävdar att uppvärmning i mikrovågsugn leder till isomerisering av aminosyror med hänvisning till studier publicerade i Lancet. Jag förmodar att du syftar på rapporten av G. Lubec i Wien 1989 (Lancet 9/12 1989, Nr 8676, sid 1392-3) och den korrespondens med W Segal i Australien som följde (24/2 1990, nr 8687, sid 470; svar av Lubec 31/3 1990, nr 8692, sid 792; replik av Segal 7/7 1990, nr 8706, sid 49). Lubec rapporterade att upphettning av mjölk leder till att en liten mängd L-prolin omvandlas till sin stereoisomer D-prolin och att denna är toxisk. Men hans "larmrapport" beaktade inte att:

- D-prolinets toxicitet hade observerats då det injicerades direkt i hjärnan på nykläckta kycklingar.

- D-prolin som tas upp i magtarmkanalen omvandlas i lever och njurar till andra ämnen.

Det förefaller därför högst osannolikt att D-prolin skulle vara toxiskt för människor om det intas med födan och tas upp i magtarmkanalen.

De studier du nämnde från Schweiz och Tyskland som skulle ha publicerats i Lancet har jag inte lyckats finna. Jag skulle vara tacksam för bibliografiska uppgifter.

Det förbud mot mikrovågsugnar som infördes i Sovjetunionen 1976 hävdes efter perestrojkan enligt hemsidan http://www.worldwidehealthcenter.net/article9.htm.

Mer information om mikrovågsugnar finns på FDA:s hemsida http://www.fda.gov/cdrh/consumer/microwave.html.

• "Sanningen är att socker är en drog som är lika beroendeframkallande som nikotin och heroin."

Du hänvisade till en uppskattning gjord av "addictionspecialisten" Bitten Jonsson i Delsbo att 75% av Sveriges befolkning är sockerkänslig, men du redovisar ingen referens till någon publicerad vetenskaplig studie. Människor är känsliga för förändringar i blocksockernivån och dessutom finns stora individuella skillnader i känslighet. Men detta är inte samma sak som att socker är en drog som skapar begär eller ger upphov till allvarliga abstinenssymptom som hos en heroinmissbrukare. Din analogi är grovt vilseledande - varför vill du på detta sätt förorsaka oro och ångest hos läsaren?

De flesta människor i västvärlden har ett alltför högt energiintag, både i form av socker och fett. Men man kommer inte tillrätta med detta genom skrämselpropaganda om att socker skulle vara en beroendeframkallande drog. Det som behövs är både minskat energiintag (med bibehållet näringsvärde) och ökad fysisk aktivitet.

• "När ungdomar vänjer sig vid att dricka en stor mängd läsk bäddar man för ett framtida beroende av alkohol."

Du hävdar att "tidig sockerkonsumtion förbereder hjärnan för andra beroenden" och att "sockerkänsliga personer löper större risk att bli beroende av exempelvis tobak och alkohol än andra". Återigen har du övertolkat de studier som är gjorda. Den översiktsartikel som Alexey Kampov-Polevoy publicerat i tidskriften "Alcohol & Alcoholism" (Vol 34, 186-95, 1999) beskriver följande observationer (abstract):

- Mus- och råttstammar som är kända för att ha ett högt alkoholintag dricker mer av en koncentrerad lösning av socker (sackaros) eller sötningsmedlet sackarin.

- Hos möss och råttor finns en genetisk koppling mellan högt intag av socker eller sackarin och alkohol.

- Däremot dricker råttor som avlats för högt sackarin-intag inte mer alkohol.

- Ingen genetisk koppling har observerats i möss mellan intag av sötsaker (eng: sweets) och alkohol.

- Av de råttor som fick möjlighet att dricka en sackarinlösning ökade 29% sitt dagliga vätskeintag. Dessa var mer benägna att dricka 15-procentig alkohol och en sötad alkohollösning. Detta skulle kunna motsvara den hos människor rapporterade kopplingen mellan ätstörningar (anorexi och bulimi) och alkoholism (Jones et al., Journal of Psychiatric Research 19, 377-80, 1985). Det ska också noteras att sötningsmedel minskar intaget av alkohollösning hos råttor som inte tidigare fått den söta lösningen.

Författarnas slutsats är att möjligheten att hos dessa försöksdjur förutsäga alkhoholintag baserat på intag av söt lösning är begränsad. Notera också att det är sötma (söt smak) snarare än socker som har ett samband med alkoholintag.

Forskargruppen med Kampov-Polevoy har också undersökt om det finns en koppling mellan människors preferenser för socker och alkohol. Människor kan grovt indelas i de som föredrar stark sötma ("sweet-likers") och de som inte gör det ("sweet-dislikers"). De förstnämnda beskriver ökande upplevelse av välbehag upp till en sackaroskoncentration av 2,0 M, medan den senare gruppen rapporterar ökat välbehag endast upp till 0,2 M och sedan minskat välbehag över 0,3 M. De två grupperna har samma förmåga att känna skillnad på sockerkoncentrationer så det är inte en fråga om detektionskänslighet. Studier av alkoholister (Kapov-Polevoy, American Journal of Psychiatry 154, 269-270, 1997) visade att en högre andel av dessa föredrog koncentrerad sockerlösning: 13 av 20 manliga alkoholister (65%) föredrog 0,83 M sackaroslösning före lägre koncentrationer, medan endast 6 av 37 andra män (16%) föredrog den koncentrerade sackaroslösningen. Forskarna undersökte därefter om kopplingen till sockerpreferens gällde typ A-alkoholism eller den allvarligare typ B-alkoholismen med lägre debutålder och högre grad av ärftlighet. En studie av 26 manliga typ B-alkoholister visade att 16 av dessa (62%) föredrog den högsta sackaroskoncentrationen.

Sammantaget drog författarna slutsatsen att det finns ett samband mellan preferens för starkt söta lösningar och högre alkoholintag i både djur och människor. För människor tycks detta gälla den mer ärftliga typen av alkoholism. Även hos råttor och möss är kopplingen mellan intag av sötma och alkohol ärftligt betingad. Både djur som har högre benägenhet att föredra alkohol och alkoholister väljer lösningar med högre sötma.

Men även om det föreligger en korrelation mellan intag av alkohol och söta lösningar innebär detta inte att det finns ett orsakssamband. Det förefaller snarare vara så att både intag av alkohol och söta lösningar beror på en bakomliggande genetisk orsak, men det finns inga studier som har undersökt om exponering för sötma leder till högre alkoholintag hos vare sig människor eller djur, förutom de stammar av råttor och möss som har en ärftlig benägenhet för alkoholintag.

De studier som är gjorda på människor (alkoholister) är mycket små och skulle behöva upprepas och utökas.

Om du, Susanna, vill hävda att det finns en ökad risk för ärftligt belastade människor att högt sötmaintag bidrar till alkoholism så borde denna risk rimligtvis också gälla inte bara sackaros utan även sötningsmedlet sackarin liksom andra sötningsmedel, exempelvis det av dig ivrigt förespråkade medlet stevia.

• "Vid en studie av fysiska prestationer lyckades de personer betydligt bättre som hade en puls- och andningsfrekvens som var jämnt delbar med ett heltal, till exempel 25 andetag på 100 hjärtslag i stället för på 87."

Du skrev att du inte förstår varför dessa påståenden skulle orsaka oro och ångest. Jo, genom att de personer som när de räknar puls- och andningsfrekvens inte råkar ha detta matematiska samband kan bli oroliga för att de inte är i fysisk balans. Var finns denna studie publicerad? Har den upprepats?

•"Ålderssjukdomar beror inte på åldern - de beror på ett felaktigt leverne."

Återigen gör du vådliga och felaktiga generaliseringar. Visserligen debuterar typ 2-diabetes ("åldersdiabetes") tidigare och fler unga dör av hjärtattack, men det finns många fler sjukdomar än de båda nämnda som är förknippade med åldrande, exempelvis stroke, många tumörsjukdomar och många neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Även om livsstil i någon mån kan bidraga till vissa av dessa är det fel att påstå att ålderssjukdomar inte har något alls med åldern att göra utan helt och hållet skulle bero på felaktigt leverne. Med andra ord: du anklagar alla med Alzheimer för en felaktig livsföring.

 

Avslutningsvis:

Din avslutande kommentar förefaller ytterst cynisk: "Det finns väl för lite pengar att hämta i att människor själva ändrar sin livsstil…". Hälsokost och alternativmedicin omsätter i själva verket enorma belopp med hjälp av påståenden som ofta är vetenskapligt tvivelaktiga eller helt felaktiga. Och du om någon har väl tjänat pengar på att uppmana människor att ändra livsstil.

På din hemsida med aktuell information skriver du:

"Eftersom det finns oerhört mycket mer som vi inte känner till än det vi känner till är det en forskares uppgift att vara öppen och undersöka även det som ter sig som främmande. Annars reducerar forskaren sig själv till en systemvetare som endast utforskar ett givet system."

Det finns förvisso mycket som vi inte känner till. Forskare bör ha ett öppet sinne och undersöka det som är främmande. Men vår kunskap om det okända ökar inte genom att vi överdriver eller feltolkar det som redan är känt. Forskare såväl som andra människor bör ifrågasätta alla anmärkningsvärda påståenden, både om sådant som är nytt och sådant som är känt. Men att vara alltför öppen är riskfyllt, man bör inte ha ett så öppet sinne så att hjärnan ramlar ur.

När du begrundat och förhoppningsvis korrigerat återstoden av dina överdrivna och farliga påståenden ovan är det dags att du tar itu med din godtrogna acceptans av allehanda myter som healing, homeopati, jordstrålning, mm.

Med vänlig hälsning

Dan Larhammar

Kontakt

Dan Larhammar

Gruppledare:

Prof. Dan Larhammar

e-mail: dan.larhammar@neuro.uu.se

Aktuella tjänster

För tillfället finns inga lediga tjänster.