”Allt började med neurosedynkatastrofen”, Dagensmedicin.se

2011-11-30

I år är det 50 år sedan neurosedynkatastrofen, då ett hundratal barn i Sverige föddes med missbildningar efter att deras mammor fått läkemedlet talidomid under graviditeten. I Tyskland drabbades 10 000 barn.

 

Kerstin Hulter Åsberg, läkare och docent vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, modererar på riksstämman en paneldiskussion om lärdomarna från neurosedynkatastrofen.
Vad har samhället lärt sig på de här 50 åren?
– Säkerhetstänkandet när det gäller läkemedel, och hela läkemedelsprocessen, startar egentligen med neurosedynkatastrofen. Det var då man lärde sig en rad fakta som man inte visste tidigare och som sen har kommit att prägla vårt sätt att arbeta med läkemedel. Det hindrar ju inte att det kommer att hända nya läkemedelsbiverkningar, och ibland i katastrofliknande omfattning, men vi kommer upptäcka det mycket tidigare tack vare de hjälpmedel vi har idag.
Hur stora risker kan det vara värt att ta med tanke på den vetenskapliga vinsten?
– Det här är ju en kalkyl som görs hela tiden, av Läkemedelsverket till exempel, när de godkänner vaccin och läkemedel. Socialstyrelsen gör det i sina hälsoekonomiska beräkningar. Och då får man räkna med att det kan bli biverkningar, det kan bli oönskade effekter. Men det är därför vi också kräver att de produkter vi använder ska vara väl beprövade innan de släpps fria på marknaden.
Hur mår de som föddes med neurosedynskador idag?
– Nu börjar de här personerna bli över medelålders och äldre, med de förslitningsproblem som det innebär och andra sjukdomar som tillstöter. Så vi har mycket kvar att lära. Idag finns ett kompetenscenter för barn och vuxna med sådana här multipla extremitetsskador. Det vill vi sprida kunskap om att det finns och uppmana alla landsting att utnyttja som resurs. Det krävs specialistvårdsremiss och det måste man vara generös nog att inse.

Per Leander per.leander@dagensmedicin.se

Se hela artikeln