Snabb vård räddar livet vid blixtvärk, DN.se

2011-12-12

Omkring 5 000 svenskar drabbas varje år av intensiv blixt­huvudvärk som slår till på några sekunder. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan. Läkare missar ibland detta och den drabbade skickas hem med uppmaningen att ta en Treo.

Omkring 5 000 svenskar drabbas varje år av intensiv blixt­huvudvärk som slår till på några sekunder. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan. Läkare missar ibland detta och den drabbade skickas hem med uppmaningen att ta en Treo.

– Många kan beskriva exakt när huvudvärken kom, till exempel när de skulle ta en klunk kaffe och det plötsligt small till i huvudet. Den oerhört smärtsamma huvudvärken kommer på någon sekund och håller i under flera dagar, säger Niklas Marklund, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Den sprängande smärtan kallas åskknallshuvudvärk. I ungefär vart fjärde fall beror den på att en liten utbuktning (eller aneurysm) på ett blodkärl i hjärnan har brustit och blod har läckt ut i hjärnan. Omkring 200 000 svenskar har ett aneurysm i hjärnan, ofta utan att veta om det. Men ett brustet aneurysm är livshotande och därför bör den som får så kallad åskknallshuvudvärk genast åka till akuten. Där kan läkarna antingen röntga hjärnan eller ta prov på vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen genom ett stick i ryggen.

Den som i stället väntar några dagar och söker hjälp på sin vårdcentral kan i värsta fall få åka hem med värktabletter.

– Tyvärr är kunskapen om åskknallshuvudvärk ganska dålig. Det är lätt att tro att det handlar om vanlig huvudvärk, eftersom den går över efter ett tag, säger Niklas Marklund, som höll ett symposium om huvudvärk på Medicinska riksstämman.

Om hjärnblödningen inte behandlas leder den oftast till döden inom ett halvår.

– Varje år avlider eller skadas hundratals svenskar på grund av att diagnosen missas eller ställs för sent. Det är sorgligt eftersom det finns bra behandling, säger Niklas Marklund.

Läkarna kan laga ett brustet blodkärl i hjärnan med två olika metoder. Antingen gör kirurgen ett litet hål i skallen och för in en klämma som stänger av kärlbristningen. Eller så för läkaren via ljumsken in tunna metalltrådar upp till kärlen i hjärnan.

Metalltrådarna fyller sedan den brustna utbuktningen på kärlet och förhindrar fler blödningar.

Studier visar att den som får rätt behandling slipper drabbas av fler blödningar.

Anna Bratt

anna.bratt@dn.se

 

Se hela artikeln