Varför interna sidor?

Dessa sidor finns som stöd och hjälp för dig som arbetar vid Institutionen för neurovetenskap.

Läs också "Vanliga frågor" för att se vem du kan få hjälp av i olika ärenden.

Länk till BMCs hemsida med mycket information om huset och verksamheten

 

Utveckling av vårdmetoder och kvalitetssystem för att undvika sekundär hjärnskada inom neurointensivvården

2015-09-03

En aktuell avhandling från Uppsala universitet visar Lena Nyholm att utveckling av vårdmetoder och kvalitetssystem i neurointensivvård ger en förbättring av neurointensivvårdens alla moment och för patienter med akut hjärnskada kan mortalitet och morbiditet ytterligare förbättras.

Det har varit känt sedan 1970-talet att förekomst av så kallade sekundära insulter, t.ex. lågt blodtryck, dålig syresättning och högt intrakraniellt tryck,  efter en traumatisk hjärnskada (THS) försämrar patientens utfall. Att vårda patienter med akut hjärnskada är komplext och kräver ständig monitorering. Sekundära insulter ska inte bara identifieras, de måste framför allt förebyggas och behandlas. Det är mot denna bakgrund angeläget att fortsätta utveckla vården och omvårdnaden i syfte att reducera förekomsten av sekundära insulter vilka kan leda till ytterligare hjärnskada.

Syftet med avhandlingsarbetet var att utveckla strategier och vårdmetoder för att minimera antalet sekundära insulter.

Med ett kvalitetsregister (Uppsala TBI-register) kunde insultbördan samt flera andra kvalitetsindikatorer hos patienterna med THS kartläggas. Genom att regelbundet kunna följa kvaliteten på vården kan förbättringar göras fortlöpande. Med hjälp av en checklista kunde sjuksköterskorna identifiera patienter med många sekundära insulter i relativt stor utsträckning. I checklistan var feber den mest förekommande sekundära insulten. Cirka 10 % av de studerade omvårdnadsåtgärderna resulterade i en sekundär insult. Intrakraniellt tryck > 15mmHg i vila var den bästa prediktorn för att hitta patienter som löper ökad risk att drabbas av en sekundär insult i samband med en omvårdnadsåtgärd. Hur feber påverkar intrakraniell dynamik är olika för olika individer. Patienter med störd autoregulation av hjärnans blodflöde och patienter med låg compliance drabbades av ökat intrakraniellt tryck i större utsträckning än andra patienter. Multimodal monitorering kan troligen visa vilka patienter som inte påverkas intrakraniellt av feber och vilka patienter som behöver behandling mot feber. Sammanfattnings vis kan konstateras att patienterna generellt sett drabbas av få sekundära insulter i de studier som gjorts.

–  Genom att på olika sätt förbättra alla moment i neurointensivvården för patienter med akut hjärnskada kan mortalitet och morbiditet ytterligare förbättras, berättar Lena Nyholm. Resultatet av detta avhandlingsarbete kan leda till säkrare omvårdnadsåtgärder med mindre risk för sekundära insulter, fördjupad förståelse för hur feber påverkar patienter med THS samt kunskap om hur Uppsala TBI-register och checklistan kan underlätta kvalitetsuppföljningar.

För mer information, kontakta, Lena Nyholm, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 070-3822729, e-post: lena.nyholm@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se