Viktigt att stärka det kritiska tänkandet

2018-08-08

Engagerad lärare, hjärnforskare och motståndare till pseudovetenskap... Dan Larhammar har flera olika roller. Som ny ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien blir det mindre tid för undervisning, men arbetet med att stärka vetenskapens och grundforskningens roll i Sverige fortsätter.

Forskarprofilen Dan Larhammar, skriven av Annica Hult, klicka för att läsa hela artikeln här.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, är en känd förespråkare för källkritik och faktabaserad kunskap. Som ordförande i Vetenskap och folkbildning har han slagit hål på många myter som sprids i vetenskapens namn. Han har också varit med i Kungliga Vetenskapsakademien sedan 2007, är dess tredje vice preses sedan 2015 och i juli tillträdde han som preses (ordförande).

– Det är fantastiskt hedrande att få det här förtroendet och det ska bli väldigt intressant och spännande att ge sig i kast med uppgiften.

Kungliga Vetenskapsakademien är kanske mest känd för sina vetenskapliga priser, däribland Nobelprisen i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

En annan viktig del av verksamheten är dialogen mellan forskare och politiker, som går under namnen ”science for policy” och ”policy for science”.

– ”Science for policy” är att tillhandahålla ett vetenskapligt underlag för beslutsfattare i samhället, politiker och andra. De ska få hjälp att hitta det bästa möjliga, säkraste underlaget. Och ”policy for science” är att uppmuntra politikerna att ta beslut som stärker forskningen. Det är särskilt det långsiktiga perspektivet som Vetenskapsakademien arbetar för och ständigt påminner om, säger Dan Larhammar.

– Forskning tar tid, särskilt grundforskning, och det går inte att i förväg säga vilka nyttoaspekter det blir. Man måste jobba förutsättningslöst, men erfarenheten visar vilka fantastiska förbättringar i samhället som har kommit från ren grundforskning – allt ifrån antibiotika till internet.

Förutom allt detta ska Kungliga Vetenskapsakademien vara en mötesplats och sprida kunskap med symposier, seminarier och föreläsningar. Dan Larhammar har varit med i Vetenskapsakademiens kommitté för skolfrågor i nio år.

Han är själv en mycket engagerad lärare och undervisar både på läkarprogrammet och biomedicinprogrammet, är kursledare för tre kurser och dessutom studierektor. Nu kommer han att få dra ner på undervisningen, men släpper den inte helt.

– Vissa delar av undervisningen är fantastiskt givande. Andra är inte det, att rätta 800 tentafrågor på två veckor till exempel, säger han med ett skratt. Det är något särskilt när man kan stimulera studenter till eget kritiskt tänkande. Det blir allt viktigare i dagens samhälle med så många ”falska nyheter” och alternativa fakta. Man måste gå till källorna och kontrollera originaldata.

Här har forskarna en viktig roll att spela, eftersom de vet vilka källor som är tillförlitliga och vilka som behöver kontrolleras extra noga. I dag finns många ”open access”-tidskrifter, där forskare betalar en summa pengar för att publicera sig. Det finns fler skäl än någonsin att vara skeptisk till det som publiceras i vissa tidskrifter, menar Dan Larhammar.

– Det kan finnas många icke-vetenskapliga skäl till att artiklar publiceras i vetenskapliga tidskrifter, förutom personlig meritering och att företag vill ha ut vissa resultat, såsom ideologiska övertygelser och prestige. Anmärkningsvärda resultat och slutsatser måste kollas extra noggrant.

Ett forum för detta är föreningen Vetenskap och Folkbildning, där Dan Larhammar var ordförande år 1998–2004. Föreningen har en tidskrift där personer med expertkunskaper analyserar pseudovetenskap och har varit en föregångare till dagens avslöjanden av trollfabriker och falska nyheter.

Syftet är att hjälpa människor att få rätt information och värja sig mot överdriven marknadsföring och ideologiskt grundade påståenden.

– Pseudovetenskap sprids både av företag och olika ideologiska grupper inom politik och religion. Vissa delar av alternativmedicinen kan också kallas för ideologiska rörelser, med slutna facebook-grupper som propagerar för vissa behandlingsmetoder, säger Dan Larhammar.

Som neurobiolog är han intresserad av de psykologiska mekanismer som gör att människor låter sig luras och dras med i sådana rörelser, men det är inget han själv forskar om.

Istället har hjärnans genetik varit hans forskningsområde i många år. Till exempel handlar det om regleringen av hunger och mättnad. Hans forskargrupp har hittat en genetisk variation hos människor som korrelerar med kroppsvikt och BMI. Samtidigt studerar de på molekylnivå de receptorer som förmedlar hunger och mättnad, för att på sikt att göra det möjligt att utveckla läkemedel.

Dan Larhammar har också forskat kring hur systemet kring aptitreglering har vuxit fram under evolutionen. Det ledde honom sedan in på ett nytt spår, nämligen uppkomsten av färgseende under evolutionen.

Studier visar att färgseendet uppstod alldeles innan ryggradsdjuren kom. Då fördubblades hela genomet två gånger och nya genkopior uppstod.

– Det här var ett avgörande steg i ryggradsdjurens evolution och förklarar säkert en del av framgångarna hos ryggradsdjuren – att vi har ett stort och avancerat nervsystem och att vi är extremt mobila tack vare en avancerad rörelseapparat har säkert bidragit till framgångarna under evolutionen. Ryggradsdjuren kunde söka föda väldigt aktivt och även undkomma faror.

Nästa stora forskningsutmaning är att studera evolutionen av inlärning och långtidsminne.

– Det är en av de största gåtorna för vetenskapen hur minnet fungerar. Min grupp jobbar på att ta reda på när komponenterna i det här maskineriet uppstod, genom att jämföra olika djurarter. Vi letar också efter det som kan vara unikt för däggdjur och fyrfota djur.

Vägen till forskningen var ganska rak för Dan Larhammar. Han var inställd på att bli forskare inom biomedicin redan när han sökte och kom in på apotekarprogrammet på 1970-talet.

Som doktorand var han en av de första som sekvenserade DNA med de nya DNA-teknikerna, i sin forskning om transplantationsantigener, som är inblandade i immunsystemet.

–  Det var ett enormt spännande tidevarv då de här nya metoderna kom och fullständigt revolutionerade forskningen. Under min forskarutbildning kom jag också i kontakt med neurobiologi och förstod att hjärnans komplicerade funktioner skulle gå att närma sig med de nya metoderna.

Så han bytte fält till neurobiologin och kom i kontakt med forskningsfronten som gästforskare i USA på ett neurobiologiskt institut i La Jolla, San Diego, i slutet av 1980-talet. På den vägen har det fortsatt. Idag vet forskare mycket mer om hjärnan, till exempel att den har många fler signalämnen och receptorer (mottagare) än man trodde före den molekylärgenetiska revolutionen. Men det finns en hel del kvar att utforska för att kunna få bukt med psykisk ohälsa, som orsakar så många sjukskrivningar i Sverige.

– Det är ett enormt lidande, ofta långvarigt, och en stor samhällsekonomisk förlust. Forskning om hjärnan är våldsamt underfinansierad, men det skulle vara en väldigt god investering att öka kunskapen om det här för att kunna mildra konsekvenserna av hjärnans sjukdomar, säger Dan Larhammar.