Aktuella avhandlingar

Anna Molnar, Ophthalmology, at 9.00, 13 May 2017, at 9.00

Lena Bergdahl, Psychiatry, at 9.00, 5 June 2017 at 9.00

Krishantering och krisstöd

Information att läsa om krishantering:

Tips till drabbade - bemästring av allvarliga händelser

Modernt krisstöd

Krisstöd vid allvarlig händelse

Klicka här för att hitta mer information eller kontakta oss gärna på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, KcKP.

Vill du forska hos oss?

Våra forskargrupper söker kontinuerligt efter samarbetspartners, post doktorer, doktorander samt examensarbetare. När det gäller examensarbetare har vi flera olika projekt som kan skräddarsys till Dina intressen. Läs mer om våra forskargrupper och kontakta berörd forskargruppsledare.

Läs mer om vår rekrytering här.

Publikationer

Läs om institutionens senaste publikationer

Uppsala University Behavioral Facility, UUBFs hemsida

UUBF kan erbjuda expertis och tillhandahålla utrustning för beteendestudier samt analys av data. Besök vår hemsida för att läsa mer.

 

Ny studie ger ökad förståelse för pulsåderbråcksblödning

2017-01-16

Pulsåderbråcksblödning i hjärnan är en allvarlig stroke som drabbar yngre människor, medelåldern är bara 55 år och många har jobb och barn boendes hemma. Ungefär hälften av patienterna klarar sig inte, men med hjälp av moderna neurokirurgiska behandlingar, har de som överlever goda förutsättningar att leva ett fullångt liv. Att överleva en pulsåderbråcksblödningen kan dock innebära att man ställs inför olika typer av utmaningar. Syftet med projektet är att undersöka de utmaningar som patienter med pulsåderbråcksblödning och deras närstående ställs inför efter utskrivning från sjukhuset.

Forskningsprojektet presenteras av Svante Wallmark, doktorand vid neurokirurgi, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Svante Wallmark berättar;

- forskningen visar att spasticitet, en rörelserubbning som gör att det kan vara svårt att böja och sträcka i leder, är lika vanligt bland patienter som haft pulsåderbråcksblödning som efter vanlig stroke. Tidigare har det inte funnits några bra studier på förekomsten av spasticitet efter pulsåderbråcksblödning, och det här resultatet kommer förhoppningsvis ge en ökad förståelse för de fysiska problem som patienterna ofta drabbas av och att de som drabbas av spasticitet i större utsträckning får behandling.

En viktig utmaning som många patienter ställs inför är att återgå i arbete. Med hjälp av ett kognitivt test undersöktes möjligheten att tidigt förutsäga vilka som kommer att ha svårt att senare återgå i arbete. Förhoppningen är att det kognitiva testet kommer kunna användas för att ge stöd till de patienter som skulle vara hjälpta av arbetsinriktad rehabilitering.

Efter att man kommit hem från sjukhuset är det viktigt att man har ett uppföljande besök av läkare, antingen på sjukhuset eller på vårdcentralen. Det här projektet visade att de flesta patienterna får ett uppföljande besök, men tyvärr inte alla. När vi tittade närmare på vilka det var som inte hade fått ett uppföljande besök, så visade det sig att de som inte haft uppföljande besök var de som hade klarat sig sämst. Tydligen finns det ett behov av rutinmässig uppföljning av samtliga patienter efter pulsåderbråcksblödning, och studien kan komma att ändra de rutiner som används efter utskrivning från sjukhuset. Kanske kommer vårdcentralen att ha en större roll i uppföljningen av patienterna.

Hjärntrötthet är något som många patienter besväras av men som det inte finns någon behandling mot. Vad hjärntrötthet är för något har vi tidigare inte vetat. Men kanske är uppmärksamhetsstörning en viktig komponent i den hjärntrötthet som patienterna ofta beskriver. Med hjälp av ett uppmärksamhetstest undersöktes om patienterna har uppmärksamhetsstörning. Vi blev förvånade när det visade sig att uppmärksamhetsstörning tycks vara väldigt vanligt. Det här är ett pionjärarbete och studien publicerades i en högt rankad tidskrift, och en uppföljande studie för att tydligare kartlägga uppmärksamhetsstörning efter pulsåderbråcksblödning har redan dragits igång. Det ser nu ut som att vi forskare äntligen är hjärntröttheten på spåren, och den publicerade studien kan komma att vara den avgörande pusselbiten för att vi framöver ska kunna ge medicinsk behandling till de patienter som lider av hjärntrötthet, avslutar Svante Wallmark.

För mer information, kontakta Svante Wallmark, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Mailadress: svante.wallmark@neuro.uu.se. Mobiltelefon: 073-753 67 09.