Aktuella avhandlingar

Heba Iyad Salah, Clinical Neurophysiology, 23 okt 2017, kl 9.00

Jan Hoeber, Regenerativ neurobiologi, 23 okt 2017, 10.00

Thomas Viereckel, Jämförande fysiologi, 23 okt 2017, kl 9.15

Fredrik Folke, Psykiatri, 24 nov 2017, 9.00

Vill du forska hos oss?

Våra forskargrupper söker kontinuerligt efter samarbetspartners, post doktorer, doktorander samt examensarbetare. När det gäller examensarbetare har vi flera olika projekt som kan skräddarsys till Dina intressen. Läs mer om våra forskargrupper och kontakta berörd forskargruppsledare.

Läs mer om vår rekrytering här.

Krishantering och krisstöd

Information att läsa om krishantering:

Tips till drabbade - bemästring av allvarliga händelser

Modernt krisstöd

Krisstöd vid allvarlig händelse

Klicka här för att hitta mer information eller kontakta oss gärna på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, KcKP.

Publikationer

Läs om institutionens senaste publikationer

Livskvaliteten lika trots olika behandling

2016-10-03

I en ny internationell studie där Uppsala universitet har medverkat visas att patienter med hjärntumör har lika god livskvalité under de första tre åren efter behandling med radioterapi som cellgiftsbehandling.

Anja Smits, professor i neurologi har med sitt forskarteam vid Uppsala universitet och i samarbete med flera lärosäten i Sverige medverkat vid en stor internationell studie av hur patienter med långsamt växande hjärntumörer, sk. lågmalignt gliom upplever sin livskvalitet efter en cellgiftsbehandling med temozolomide (TMZ) i jämförelse med de patienter som har fått behandling med radioterapi. Studien är unik då det är den första kontrollerade randomiserade studie i sitt slag av sk. health-related quality of life (HRQL) hos patienter med lågmaligna gliom. Totalt 477 patienter från 19 olika länder och 78 centra, varav universitetssjukhusen i Uppsala, Umeå, Linköping och Lund, har ingått i studien under ledning av the European Organisation for Research and Treatment of Cancer (EORTC). Patienterna randomiserades mellan radioterapi och cellgiftsbehandling och besvarade två standardiserade enkäter, en generisk om allmän livskvalitet och en specifik för patienter med hjärntumörer före behandling och varje 3:e månad efter behandlingen under 3 årstid De fick svara på om hur de upplevde bland annat trötthet, minnessvårigheter, neurologisk funktion och depressiva symptom

Lågmaligna gliom utgår från hjärnans stödceller eller gliaceller. Patienter med lågmaligna gliom är i regel i 30- eller 40-årsålder vid insjuknandet och tidigare friska. De allra flesta får ett epileptiskt anfall som leder till akut utredning och diagnos. Gliomcellernas typiska sätt att växa in i hjärnan, utan skarp gräns mellan frisk hjärnvävnad och tumör, gör det svårt att operera bort dessa tumörer i sin helhet. Dessutom brukar de ofta uppstå i känsliga områden i hjärnan, som förmedlar språk, motorik eller känsel. Trots långsam tumörtillväxt under tidig sjukdomsfas omvandlas alla lågmaligna gliom så småningom till ett högmalignt gliom, den mest elakartade formen av gliom som har ett dödligt utfall. Det pågår en ständig debatt inom sjukvården om vilken som är den mest effektiva behandling (strål- eller cellgiftsbehandling) efter kirurgi och själva tidpunkten för behandlingen. För patienter med långsamt växande hjärntumörer som i regel fungerar bra är det en svår balansgång. Syftet med EORTC-studierna var att jämföra hur TMZ påverkar patienternas överlevnad och deras livskvalitet i jämförelse med radioterapi. Anja Smits berättar:

- Innan studien så trodde vi att cellgiftsbehandling med TMZ skulle ge patienterna färre allvarliga kognitiva biverkningar än radioterapi och därmed gav en bättre livskvalitet för patienterna. Vi trodde att strålbehandlingen slog hårdare mot hjärnans tankemässiga funktioner jämfört med TMZ. Men resultatet visade att den kognitiva förmågan och livskvaliten inte skilde sig på patientgrupperna oavsett om de fick radioterapi eller TMZ, vilket var ett oväntat resultat. Slutsatsen skulle kunna bli att behandling med radioterapi främst, även fortsättningsvis kommer att användas i framtiden. Men det är viktigt att veta att vi i den här studien bara har följt upp tre år efter behandlingsstarten. Det är känt att strålbehandlingen kan ge senare biverkningar efter ytterligare år, så vi kommer fortsätta att följa upp våra patienter i en längre studie på 10 år. Men resultaten kan även betyda att dagens strålbehandling inte i samma utsträckning medför biverkningar som minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter och trötthet och blivit mer skonsam jämfört med tidigare.

Reijneveld et al.; Health-related quality of life in patients with high-risk low-grade glioma (EORTC 22033-26033): a randomised, open-label, phase 3 intergroup study, Lancet oncology 2016 DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S1470-2045(16)30305-9

Baumert et al.; Temozolomide chemotherapy versus radiotherapy in high-risk low-grade glioma (EORTC 22033-26033): a randomised, open-label, phase 3 intergroup study, Lancet oncology 2016 DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S1470-2045(16)30313-8

För mer information, kontakta Anja Smits, professor i neurologi vid Institutionen för neurovetenskap, e-post: anja.smits@neuro.uu.se  eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se